..den låg 4m från stalldörren.... Att jag missat den är jag inte ett dugg förvånad över, för jag är kass på att leta efter saker. Tittar utan att se. Men att ingen annan i stallet har sett den är ett under, det är t om någon som trampat på den för den var leriga avtryck på den.

Att jag såg den nu var tack vare Ian som drog efter en katt, var på väg till bilen men vände när han for iväg för att fånga in honom. Så det kom nåt gott ur hans oerhört fula ovana att jag katter.

Var på klubben idag efter jobbet och träna med grisen tillsammans med Malin & Mucchie & Ackisen o Cissi & Trixa. Plockade upp Angeline på vägen dit så hon fick vara störningsmoment åt oss.

Ian var riktigt jobbig imellanåt, ville inte alls vara med på vissa grejer. Lite skillnad mot i onsdags när vi var hos Irene o träna där allt gick enligt skolboken.

Hälsa fint gick iof riktigt bra idag och så testa vi att gå balansgång för första gången och det var inga problem alls.

Vi åkte sen hem till Malin för att dra lite. Pga av värmen bestämde vi oss för att träna start o stopp. Under uppvärmningsrundan tyckte Ian att det skulle vara racetävling med Mucchie. Skit jobbig ville inte alls gå fint i kopplet.

La sen på så han drog 7,7kg i start o stopp. Men han ville inte alls lyssna på mina stanna. Start inga problem, drar jättebra. Stopp helt ok men sen backar han två steg varje gång och när jag säger stanna står han tills jag börjat gå ifrån. Försöker detta ngr gånger men ger upp och tar en paus. Lägger sen på ytterligare 4kg så han ska få det lite jobbigare i starten så kanske det är skönt att få vila lite emellan. Visst det blir lite bättre men inte alls så bra som det brukar gå. Så vi drar lätt längs vägen som avvärmningen sen stretching.

När vi sen kommer till stallet är det som om nån gett grisen nåt riktigt ordentligt uppåttjack, han beter sig alltså tusen ggr värre en någonsin. Vette tusan va det va med honom, men han får gå o lägga sig i sin bur och efter 45 min vila var han sig själv igen.

Angelina hade lovat att rida en av mina, men när jag var klar med foder o vatten hade luften totalt gått ur, så jag skippa ridningen idag.

I morgon bitti ska både Niepona o Bimotha till Brunmåla kliniken. Så det blir till att vara i stallet kl 6 i morn. Återkommer med rapport vad som hittas på dem.

Farbror T skall vara med på dressyr kurs för Linda lör-månd. Hård träning nu inför våra LB1 i maj:)

Bildcollage på grisen som jag snott från Malin

I tisdags var jag ledig och var i stallet på fm. Precis när jag skulle åka hemifrån börja mobilen påminna om att batterierna snart är slut, funderar en stund om jag ska lämna den hemma på laddning, men nä jag tar me den o laddar den sen ist...

Skulle jag inte ha gjort, har den liggandes i jackan och efter ett tag blir det lite varmt i solen så jag lägger jackan på fyrhjulingen som jag snart ska använda för att köra ut hö till hästarna.

När allt väl är klart för att köra börjar jag få lite små brådis och självklart kör jag fast med släpet som storbalen står på. Blir ruskigt irriterad, så balen puttas av och får stå halvvägs upp till sin rätta plats. Och irriterad och stressad som jag va så sladdar jag iväg med hjulingen utan att tänka mig för ordentligt, någonstans här tror jag att min mobil ramla ut fickan för när jag väl kom hem sen var den puts väck. Och som jag skrev snart batteri torsk, kan inte ens leta efter den via signalen. Blir så jävla trött.

Så om ni undrar varför jag är svår att nå så vet ni varför.

Tur att man har två mobiler ibland!

Jaa då har jag och farbror klarat våran första distans clear round, 40km.

Shit va kul det va :) Vi hade ju iof inte direkt så roligt väder imellanåt med hagel och ordentlig blåst. Men så länge man red så tänkte man inte så mkt på det utan det va i grinden som det blev svinkallt.

Red tillsammans med Johanna & Astra. T o Astra funkar kanon ihop, har precis samma takt både i trav o galopp. Min pålle visa sitt vanliga jag hela turen, ja förrutom att han ville faktiskt tala om att det fanns en hel del mördarstenar i skogen:) Han var lite ivrig första milen och ville gå i övertempo men resterande mil gick galant.

Han åt o drack bra. Vi hade dock ett litet missöde precis när vi passerat 3mils markeringen i full galopp. Han börjar korsa i bak och går lite konstigt, fattar om men han tar aldrig galoppen utan det blir jätte öka trav, samlar ihop och gör ett nytt försök, men inte nu heller. Det visar sig att booten har lossnat från hoven o bara hänger runt karleden och han trampar på booten när han går, stackarn klart han inte vill galoppera med den hängandes där. Hoppar av o tar av den. Ringer groom Elina och ber henne brodda av reservbooten så vi kan byta när vi kommer till nästa groom stopp.

Vi som precis var så glada att vi ridit 3e slingan på 15min snabbare tid än 1a (man red samma bana 2 ggr)så loosa vi en massa onödig tid på detta.

Både jag o Johanna tyckte att vi höll ett riktigt bra o frisk tempo hela runda. Hade bara enstaka skritt, visserligen skrittar båda våra hästar väldans långsamt men men.

Ändå blev sluttiden 4tim 16min.

Pulsen var i förbesiktningen 56(mkt hög för att vara T) i grinden 48 och slutbesiktningen 43. Inte ett enda skav varken på honom eller mig. Red bara med renskinnet under sadeln o det funkar kanon.

Hem till stallet och massera farbror o packa ur bil o släp, sen hem och springa genom duschen för att sen tillsammans med Elina, Linda o Tobbe åka till Väsby för att rocka till Renegade Five, Heat, Dead By April, Mustach och Dia Psalma.

Fy satan va bra det va!! Men var rätt trött i kroppen efter ett par timmar i ishallen. Kom inte upp ur soffan förrens vid 17 på söndan så jag kunde hämta grisen o ta hand om pållarna.

Bilderna är tagna av Anders Wittur.

Igår var vi hos Malin & Mucchie och träna drag weight. Vi har dragit minst två ggr i veckan här hemma sen vi fick selen. Brukar ligga mellan 2-5 kg beroende på hur långt och vilken terräng vi går.

Igår fick han dra 5,7kg runt travbanan. Var väl inga störe problem så länge det var plant men på väg tillbaks till är det en liten uppförbacke och där gick det segt för lilla grisen, han stanna o pusta en liten stund. Fick en välförtjänt vila med lättare massage. Sen la jag på 4,5kg till och så drog vi längs grusvägen ca 600m. Oj va jobbigt det va när det gick lite uppför, men han sänker sig direkt när det börjar ta emot och så plöjer han på. Såå duktig så.

Så fort kättingarna åkt av är han lika sprallig som vanligt och hela kroppen spritter om nån pratar med honom men snacka om att han sov gott sen när vi kom hem:)

Idag efter jobbet åkte vi till Hundläroverket för att vara med på öppna träningen. Vi var två st med! Det blev snarare privatträning:)

 Vi gick en sväng (fokus på koppelgående) och gjorde stopp under vägen för olika övningar. Irene tog med sig sin rottis Soti också.

1a-2a stoppet ställde vi oss i en triangel satte hundarna i fotposition ögonkontakt och sen en steg in mot mitten sitt o ögonkontakt. Och så en gång till o nu är vi så nära att hundarna faktiskt kan nosa på varandra. Ian är så duktig. Så länge den andra hunden sitter är han stilla men när den ställer sig upp och försöker komma in i mitten då kan han inte hålla sig utan måste faktiskt osså fram men sätter sig när jag säger till.

Stopp nr 3 blir hälsa fint. Fotposition och Irene närmar sig och pratar med bebisröst och överdrivna rörelser. Ja Ian håller på att krypa ur skinnet, men han sitter/står kvar. Det är när hon tar på honom som han inte kan hålla sig utan måste hoppa. Men till slut så så funkar det, att det ska vara så svårt..

Stopp 4 Vid spontan kontaktsökande belöning med lek. Hmm det är inte lätt, så fort vi är i rörelse har ju Ian fullt upp med allt annat. Jag testar att backa ifrån honom vilket brukar vara ett säkert kort. Men idag vet han att jag har en leksak bakom ryggen, en leksak som dessutom är lånad=ännu roligare. Så han kämpar hårt för att lyckas få till nån form av xray syn genom min mage för att sen kunna bimma till sig leksaken eller nåt. Nån ögonkantakt blir det iaf inte, utan det resulterar mest i att jag blir super yr av att gå runt baklänges. Ok testar att gå omkring o byta riktning ofta. Aha nu så börjar det arta sig om jag är lite långsam i vändningarna så kommer blicken upp, Va håller du på me matte?? Å så kommer den jätte roliga leksaken flygande. Sen va det inga problem att få ögonkontakt.

Därifrån till nästa stopp kör vi en NEJ sträcka. Så fort hundarna börjar nosa i marken el liknande så Nej få dem att komma till o belöning. Ian går så fint i kopplet gör inge fel alls. Jag blir tvungen att gå upp i skogskanten för att han ska börja göra ”fel” och han tar Nejen direkt.

Vi kör en till triangel, och den här gången är det klok rent från Ians sida.

Även en till hälsningsövning som går bra.

Sista stoppet blir hundmöte. Vi går mot varandra, stannar på mitten, hundarna i fotposition och så skakar vi hand med varandra och fortsätter sen gå. Även dessa går galant.

Så duktig min lilla gris.

Åker sen till stallet för att hovis ska kolla Bims hov. Har inte kommit ut nåt var i dag heller, men hon går mkt bättre idag. Hovis hittar inge speciell uppenbar hovböld, men på inner traktstöd är det en pytteliten ficka så hon skär upp där lite, så får vi hoppas att det var det som var orsaken.

Medans jag är i stallet har Lukas från Tatto Zone ringt, och han har tid i morn, brorsan hade glömt bort att han bokat tid så jag fick ta den:) Så klockan 15 är det dags, woouhoo

På fredag och måndag skulle jag och Tzaar ha tävlat dressyr, LB1, men jag avanmälde mig till båda idag. Han fäller som en tok just nu och blir då lite loj o öm i huden.

Efter Fjällnoraritten hade han lite skav efter padens bakkant. Och i måndags när jag träna programmet blev han mot slutet väldigt ovillig, gick emot skänkeln och böka o trixa med bettet. Jag blev irriterad på honom och gick på ännu mer och till slut fick jag igenom galoppdelen någorlunda så då gav jag mig. När jag sen sitter av visar det sig att han har skav efter mina skänklar… Båda sidorna var pälslösa och höger sida hade det t om kommit pyttelite blod. Hur elak matte känner mig sig då då?? Konstigt att han bråka då, det gjorde ju ont. Så här känslig i huden har han aldrig varit även om han brukar bli öm. Men sen har han iof fällt väldigt fort i år det kan väl påverka en del.

Förra torsdan letade jag efter renskinn för att ha under sadeln för att de inte ska bli mer skav, hittills är det bara westernpaden som gett nåt, men kan ju vara bra att förebygga på de andra sadlarna osså.  De jag hittade först låg mellan 750-1200kr. Men så hitta jag även ett på Tradera med start på 100kr, så den har jag varit med o budat på och igår vann jag auktionen med 450kr:) Så med frakt får jag det för 530kr. Tradera är kanon!

Red lektion på honom för Linda igår , hade hoppsadeln för att skänklarna inte skulle hamna på samma ställe. Och han känns inte lika pigg o glad som vanligt, så då bestämde jag mig för att avanmäla. Det ska ju vara kul o tävla. Och så känns det så där o komma med två kala fläckar på magen (kan ni förstå vilka korta ben jag måste ha…) och så skulle jag ju dessutom bli tvungen att rida i hoppsadeln, hmm är det ens tillåtet…

Vi får se hur det blir med  Lovisedalsritten den 18e då.

Varför tar all otur kring denna lilla häst aldrig slut??

Idag när jag kom till stallet var planen att rida fram Tzaar med Bimotha på släp för att sen träna program med farbror.

Kommer till hagen o Bimotha står helt själv mitt i hagen medans de andra är uppe i skogen och äter. Inte alls likt henne, om det är nån som väljer att vara själv så är det Niepona men inte Bimotha inte. Går fram o snackar lite med henne o allt verkar inte riktigt ok. Och mkt riktigt när vi börjar gå så syns det tydligt hon är halt höger fram!!  Ja orkar inte mer nu. Svullen i benet och varm i hoven, förhoppningsvis bara en hovböld.

I april förra året började det poppa upp en massa frågetecken kring Bimotha, som jag just då inte tänkte så mkt på det var väl bara lite unghäst relaterat. Men vi kom ju aldrig riktigt igång för det var alltid något med henne och detta fortsätter under hela sommaren. I okt blir hon halt på vänster fram och det visar sig vara en hovböld. Hovslagarn karvar upp den och allt borde ju vara frid o fröjd efter ett par veckor. Men inte då, hon är oren i skritt till o från.

De perioderna när hon verkar ok försöker jag mig på jobb med henne. Ingenting vill hon göra. Rider eller tömkör jag så bockar hon så fort det går snabbare än trav och det finns inge framåtanda i skritt heller.

Kollar hennes sadlar, hennes tänder, testar olika bett och bettlöst.

Till slut vill hon inte ens gå med på promenader. Bimotha som alltid varit så jätte positiv till all form av arbete.

Jag börjar diskutera hennes beteende med nära o kära, för vid det här laget har jag släppt tankarna på att det skulle vara unghästrelaterat. Och det blir många olika teorier om vad som kan vara fel. Den teorin som etsar sig fast mest är cystor på bakknäna. Usch usch.

Jag låter henne börja gå med täcke och börjar massera och stretcha henne flera dagar i veckan. Och hon svarar positivt på detta, så nånting säger mig ju ändå att det sitter i kroppen.

I början av jan åker vi till Ultuna för hältutredning och röntgen av bakknäna. Det visar sig att hältan skiftar mellan alla ben utom höger fram beroende på gångart, takt och riktning. Hon har en galla på vä bakknä, så nu blir man ju ännu oroligare att det faktiskt kan vara cystor som spökar. Men när vet ska fixa remiss till röntgen visar det sig att de håller på och bilar upp golvet i röntgen rummet. Så det blir inge röntgen… De hittar osså en hovböld i tån vä bak, som karvas upp o gipsas. Vi får åka hem med rådet att testa o sko henne runt om o se om det blir bättre.

Visst jag säger alltid att självklart åker det på skor om det är så att hästarna behöver det (Niepona tex har framskor för tillfället för att se om hennes rörelsemönster blir bättre) men i Bimothas fall så känns det så där, hon är den av mina pållar som aldrig visat någon som helst ömhet oavsett underlag. De andra kan ju tassa lite när det är storgrus på vägarna och då gärna hålla sig i väggrenen. Så tillsammans med hovis kommer jag fram till att införskaffa Easyboot och se om det blir nån skillnad. Vilket det inte blir.

Efter mkt om o men får jag tid till Brunmåla kliniken  för att röntga knän o haser (för säkerhetsskull). Men vet vill kolla på henne innan. Så jag får longera henne och de böjer bakbenen. Vet ber deras equiterapeut komma o titta osså, och efter att även hon har böjt Bim och sett henne på böjtspår. Så säger de att sanolikheten att hon skulle ha cysta som stör är lika med noll, för när man böjer som de gjorde så kommer hästen garanterat att visa hälta. Jag har tagit med mig hennes Easyboot för att de ska kunna se henne med dem osså men de tycker inte att det är nödvändigt utan Bimothas problem sitter i bäckenet, som är snedvridet. Vet injecerar muskelavslappnande på fyra ställen på korset. Och vi kommer fram till att hon ska få gå i hagen 1v och sen skrittas för hand 1v (där är vi nu) och sen ska jag skritta uppsuttet 1v och så återbesök för ytterligare behandling. Och jag skulle då räkna med att de skulle hitta något mer som tagit smällen av att hon gått o sned belastat.

Så jäkla skönt! Röntgen av bakknäna skall visserligen göras ändå, men nu kan jag vänta lite med det tills jag har lite mer pengar.

Under de här dagarna som jag har varit ute på promenader med henne så har hon varit glad o positiv och pinnat på bra, så helt klart nåt har blivit bättreJ

Jag ringde Kepan (equiterapeut) på väg hem från Brunmåla och vi bokade tid som till imorgon för att hon skulle behandla Bim, men nu med ny hälta får det bli vid senare tillfälle.

La ett spritbandage och så kommer hovis på onsdag, så hoppas vi på att det bara är en hovböld.

Dax att ta o gå o sova nu tror jag allt

Natti natti

Blir så jävla trött!!! Har precis suttit i över 1h o skrivit om distansen i lördags, ett jääätte långt inlägg som bara försvann....

Kortfattat då:

Första 7km var en mardröm, jag satt på ett monster som jag inte har en aning om vart han kom ifrån, har aldrig sett denna sida. Marie som jag skulle rida ihop med betedde som som en skit och dumpa mig.

Tillslut faller allt på plats hos lille farbror och min underbara häst är tillbaks vi slår följe med två tjejer som rider i lagom tempo, så 2h56min efter start är vi i mål och med en puls på 56 blir vi godkända på vår andra 20km ritt.

Den 18e april rider vi vår första Clear round 40km

Precis hemkommen från årets första distanstävling, heeelt slut. Orkar inte ens skriva om ritten nu,men lägger ut ngr bilder så länge.

Var igår iväg med Bimotha till kliniken, mkt positivt besök som lättat lite på all oro, men det tar vi en annan gång osså.